Höga stövlar och äggskal anbefalles!

Bilden är från Wikipedia

http://sv.wikipedia.org/wiki/Europeisk_gr%C3%A4vling
I går morse vid 6-tiden hörde Alice något ljud utifrån trädgården och gläfste till lite grann. Jag gick upp och kollade. Där kom en grävling ,modell ganska liten, spankulerande mitt på trädgårdsgången. Såg sig omkring lite och gick ut genom grinden och ut på vägen. Spanade ett ögonblick åt ena hållet, vände sedan och gick åt andra, troligen tillbaka upp i "Östergården", där jag de senaste dagarna har sett att han- eller en släkting till honom -har rumsterat om rejält!



Trots allt tycker jag nog att han har ganska gott uppförande i skog och mark, åtminstone jämfört med vissa tvåbenta varelser. Titta bara så snyggt och prydligt han sköter det när han gör "Nummer 2" Det framgår ju också ganska tydligt att han är företrädesvis bär-och fruktätare- liksom Alice, förresten .:)))
Jag vill dock INTE ha honom i vår trädgård igen! Både för egen men kanske mest för Alice' skull. Jag tycker helt enkelt att grävligar är lite lömska varelser.
Däremot tror jag väl inte som de gamle sa att grävlingar biter sig fast i benet på en, om de råkar få syn på oss mänskliga stackare. Jag tror att jag vågar gå upp i Östergården utan vare sig äggskal eller knäckebröd i stövlarna även i fortsättningen.
Det kanske funkar lika bra att stoppa en bit av lille Herman i Foppatofflorna , av den som jag gjorde skorpor av förstås...

Om han kommer ska jag nog skrika "blaireau" till honom så han förolämpad drar sin kos!

Ni såg väl förresten att den "döda fågeln" i förra inlägget endast var en trädrot på skogsstigen?! Ville bara försäkra mig :)

Spännande morgonobservationer

De som inte orkar flyga ända upp till högsta utsiktspunkten får tydligen klättra sista biten!


En och annan har tydligen gett upp helt! ;)




Alice och jag ,som alltid måste hålla oss när nere på jorden har ändå en hel del fint att kolla på. Som den här vackra "kristallskålen" t.ex. Lika vacker från alla håll.

Vi passar också på att njuta av den ljuvliga färgen på slagghögarna . Vägen här är en vandring i både nutid och dåtid.
Tankarna går lätt till de kraftkarlar som slet - och slet ut sig- här i det gamla kalkbruket. Men ändock- bygden levde då.Kanske mer än den gör idag.

Morgonpromenad med Alice

Alice och jag tog vår morgonpromenad ganska tidigt i morse eftersom SMHI hotade med att det skulle bli varmt.Ca 4,5 km uppe på "Berget" alltså vårt eget Mösseberg. Vi är laglydiga, naturligtvis!
Laglydiga. Naturligtvis

Ingen rädder för vargen här!

Ingen älg vid tjärnen idag

Tre rejäla jättar

Högsta utkiken

Tallarna verkar små i år. Eller är det möjligen en jättehund?

Mellanmål för oss båda två. Mums!

Slutliga belöningen! Utsikt över Vråhålan.
Nu blir det gott med frukost.

Regnet ställer till det

Hänga ut tvätten när det regnar.Nix. Det blir bara att man till slut får ta ner den och skölja om eller t.o.m. tvätta om den.

In med tvätten i torkskåpet då? För tråkigt!

Det blir till slut den här lösningen. Inte alltför kul den heller.

Alltså aktiveras den sedan lång tid återkommande frågan: Ska vi inte ta och köpa en torktumlare?

Snälla. Kom med synpunkter och antingen snurra till det ändå mer för mig eller räta ut frågetecknen. Vilka för- resp. nackdelar har en torktumlare kontra ett torkskåp. Vad säger ni?

För det allra skönaste är ju att torka ute- men inte alltid....

Uppgraderad

I dag fick jag paket från Pam.
Innehåll:Födelsedagspresenter till både Mian och mig.

Vi fyller år med endast två dagars mellanrum. Jag fick ett par underbart sköna Crocs (foppatofflor)- naturligtvis! :) Det här nya paret är liksom mina andra faktiskt inte särskilt insmickrande fotbeklädnader men aktare´va sköna de är! Speciellt det här paret, som har härligt gott mjukt fleecefoder.

Pam säger själv att hon går i sina egna fodrade dito hela vintern lång hemma i Enon, strax utanför Columbus, Ohio. Och vad jag vet kan vintrarna där vara tämligen bistra. Hurvida hon t.o.m. har dem ute i snön vet jag inte. Får väl fråga.

Jag hoppas att Pam blev glad över väskan/kassen som jag sydde till hennes födelsedag, som infaller dagen efter min egen. Jag sydde väskan i lapptäcksteknik, eftersom jag var inspirerad av de fina lapptäcken vi såg när vi var uppe i Amishfolkets områden för en månad sedan. Givetvis kan jag inte alls mäta mig med vad dessa kvinnor åstadkommer. Helt underbara saker. Men jag sydde dock in min kärlek till henne och det tror jag hon känner.


Mian fick också massor av kärlek insydd i sin födelsedagspresent och jag tror mig veta att hon också känner den.

Vad Mian fick av Pam? Jo, givetvis........!! Kolla själva på hennes hemsida.