Välkommen till Lisettes blogg

Fortfarande vinter

måndag 26 april 2010

Uppgradering


Så här har min frukost (Lättfil+havrekuddar+dinkelflingor+cornflakes+Special K+2klippta torkade aprikoser+tranbär eller som i höstas havtornbär) sett ut de senaste tio åren. Varken mer eller mindre! Ganska enahanda kan det tyckas.
Men så har det varit i alla fall och det tycks jag ha jag mått bra av.

Men nu har det blivit en klar standardförbättring. Rejäl uppgradering, nästan kontinental frukost!

Av Mian fick jag / vi häromsistens den här lilla äggubben.
Bara att pricka ägget fylla på ett par droppar vatten .
Skjuts in med den i micron! Perfekt kokt. Dessutom är han så gullig och man blir glad av bara att se på honom.
Att jag så letade fram den här citruspressen när jag städade i köksskåpen gjorde att jag nyupptäckte den ljuvliga smaken av färskpressad apelsin. ÅÅÅÅ så gott det är.
Jag känner mig som en riktig hälsofreak på morgnarna numera!


Jag riktigt längtar till i morgon!

tisdag 20 april 2010

Smaken är forskaellig


Vad man än tycker om milstenar, så inte är de väl förargelseväckande i alla fall, vilket däremot denna skapelse blev, då den uppenbarade sig i sin fulla längd för nästan exakt 14 år sedan utanför kommunhuset i vår närmsta tätort- inte Falköping.
När konstnären efter många turer äntligen hade sitt konstverk färdigt, visade inte F-byborna någon som helst uppskattning.
Manskören, som skulle ha sjungit vid dess avtäckning på självaste nationaldagen, vägrade t.o.m. sjunga!
Över 1500 namnteckningar samlades in för att få ormen avlägsnad.
Men tji fick man.
Han står kvar än i dag.
Och jag håller allt med belackarna. Alltför slak för min smak ;)
Att den en gång var döpt till ”Midgårdsormen” är det nog få som kommer ihåg.
Vad den kallas? Ja, gissa det?
Som ledtråd vill jag minnas att någon av de konstinköpande kommungubbarna på den tiden hette Erik. ;))

måndag 19 april 2010

Historiska vingslag på skogspromenaden


Från Vägverkets hemsida: har jag hämtat :
Til thet Siunde / När Wägarna således äre rödde och lagade / skola the och mätas medh Snören / så at alle mijler blifwa lijka långa: Och skal sextusend fampnar göra en Mijl / och widh hwar Mijl / upsättias wisse Stenar och Kännemärken / den resande Man til rättelse.
..........
Milstolparnas funktion sammanhänger med gästgiveri- och skjutsväsendets organisation. Genom milstolparna kunde resans längd beräknas. Vägvisning till olika orter började tillämpas från mitten av 1700-talet.
De äldsta kända milstolparna i Sverige är från Västergötland (och Dalarna).Mer än 350 år gamla. Från 1652! Häftigt.

Och snygga är de också! Fortfarande. Även den här som BARA är styvt 300 år.

Number ONE


När Alice nu fått tel.numret till mobilen direkt på halsbanden kan hon spara på slitaget på sin allra finaste kärleksgåva: förlovningspresenten från fästmannen, ett ben i ädlaste metall med hennes namn ingraverat på ena sidan och tel.numret på den andra! Som ni ser är detta det mest slitna av alla banden och därmed också det mest kära. Numera får det endast användas vi högtidliga tillfällen.

söndag 18 april 2010

Piratkopior


Härom veckan hade vi besök av ett par prominenta hunddamer med ytterst läckra personliga halsband .
Alice's matte var kvick på att härma efter och framställde genast flera piratkopior.
Mycket praktiskt med "hundens" mobilnummer på bandet, ish nuförtiden då rymning från tomten mer har blivit en vana än enstaka företeelse ;))

fredag 9 april 2010

Niger och säger att nu är det vår


Bland alla små blåsippor i backen hittar jag massor av ”pärlor". Jag får nämligen hålla ögonen på marken för att hinna före Alice. Hon älskar dem ;)

I dag kom jag att tänka på när man i ett barnprogram på TVn för många herrans år sedan på fullaste allvar visade hur man kunde göra fina halsband till sig själv eller ge bort till en älskad mamma- av ÄLGSKIT!
Jo, det var faktiskt så. Inte menat som skämt alltså. Ett par sådana där pysselgubbar, en tjej och en kille , föregångare till de där inredningsdamerna/herrarna i Martin Timellprogrammen, hade samlat in älgskitarna och visade hur man skulle lacka och trä upp dem på snöre till ”ett vackert halsband”!
Hur tosig får man egentligen vara?
Alice äter hellre upp de fina ”pärlorna” om hon kommer åt . Jag tycker nästan att hon är klokare än TV-pysslarna. ;)))
Mycket konstigt visar man i den här sortens program. Härom sistens visade den där Karin, tror jag att hon heter, hur man gjorde en klädhängare av en – just det- klädhängare!
En annan gång gjorde hon en lampskärm av fastlagsfjädrar har jag för mig. Jag kan ju minnas fel. Det kanske var av pappersremsor eller kassettband eller mjölkkartonger eller.....
Älgskitarna kan ju bli små fina påskägg? Jag kanske ska tipsa TVtjejerna? ;))