Väntans tider

Alla vi fem ”tjejer” Lena från Nora, Karin och Kesu från Sthlm, Christina från Striberg och jag som varit med på Bis keramikkurs går nu verkligen i väntans tider.
Lussehelgen var vi nämligen uppe i Striberg hos henne på kursdag och lade sista handen vid våra alster, d.v.s. vi glaserade alla skålar och krukor och annat smått och gott som vi tillverkade för några veckor sedan.
Efter en mycket pedagogisk guidning i glasyrernas värld släppte hon lös oss bland alla burkar med spännande glasyrer
Hon har gjort små färgprover på olika sorters lera så vi kunde få en hum om hur glasyrerna skulle komma att se ut efter den sista bränningen. Massor av underbart vackra och spännande färger med olika strukturer och nyanser.
Jag önskar verkligen att de saker jag hade att glasera hade varit av betydligt högre kvalitet, men nu är det som det är.
Några (ett par) av oss hade varit med på tidigare kurser och just dessa två är dessutom verkliga konstnärer och det gav rejäla utslag på geigermätaren vid drejskivan!
Men jag tröstar mig med att det finns annat jag gör bättre än skålar och krukor ;)) Och kul var det ju att få prova på drejningen!
Jag tror också att när Bi väl plockar ut alla våra töntigt tillverkade saker så kommer vi ändå allihopa att säga: OH och Å och Nä men så fint etc.
Vänta bara!
Någon av de närmaste dagarna.
Då ni!

Men som om inte det räckte med denna och trevliga härliga kursledare Bi, finns som motor för oss alla: CHRISTINA!
Vilken tjej! Alla i hennes närhet bara MÅSTE må gott. Hon ger åt både folk och fä av hela sig.
Titta bara på Karins bilder från den fina festen Christina och hennes mysige kille Håkan bjöd på kvällen innan.
Tack och kramar till er båda två, och självklart till alla go’a hundar för ännu en toppen helg.

Morgonen startade med att den stackars Shu, Christinas och Karins gode vän och konstnär från Kina, som också var med oss under helgen, fick ett smått brutalt uppvaknande när vi fyra damer tillsammans med alla tre hundarna Luciauppvaktade honom.

Här nedan är ett axplock bilder. Blir ni nyfikna på fler bilder kan ni gå in på de andras bloggar. Vi har allesammans bilder från helgen! Välkomna! Det är bara att klicka på.

Poppan lussar för Shu

Christina

Karin

Kesu (kolla in "ljuset" hon har mellan händerna!)

Bi

Keramik är roligt igen!

Det var Christina som stod bakom att kursen blev av. Nu i helgen var det som vi, Christina, Kesu, Karin, Lena och jag gjorde våra tappra försök att få drejskivan lite samarbetsvillig och inte bara leva sitt eget liv.Dessemellan knådade vi och arbetade fritt med lerklumparna.
Christina ,som ju är konstnär "på riktigt" gjorde den här tämligen förskräckliga figuren, som efter hand blev allt tosigare och roligare, med öron, hår, skägg och vill jag minnas även en liten ödla hängandes någonstans stod för det roligaste alstret. Hon visar den säkert när den är helt färdig glaserad och klar.Kul hade hon -och vi-när hon gjorde den och kul blev den.

För några år sedan gick jag flera kurser i keramik och rakubränning.

Jag tyckte att det var väldigt kul att ”leka” och ”kladda” med lera.
Jag skulpterade endast, inte drejade för det verkade alltför svårt.
Den här skarven och flera andra sådana gjorde jag och eftersom mina vänner tyckte om dem tog jag med dem på några utställningar. Folk gillade och köpte.

På en jurybedömd utställning fick jag t.o.m. första pris för just dessa skarvar och juryn uppmuntrade mig att fortsätta. Jag var stolt som en tupp.

Så förra sommaren (-08) firade jag en födelsedag och blev uppvaktad av vår lokaltidning.
Då journalisten sedan i ”hyllningsartikeln” om/till mig valde att utelämna namnet på min keramiklärare blev hon så förnärmad och förgrymmad att hon direkt sa upp bekantskapen med mig! Jag blev omedelbart ”persona non grata”.
Detta gjorde att jag totalt tappade lusten för fortsatt kontakt med allt vad keramik hette.

Ända tills Christina skrev sitt inlägg på bloggen. Hon kom med förslag om keramikkurs.
Så inspirerande som hon skrev och vilka bilder på de fina alster hon hade gjort. Klicka på länken! Ett måste!
Själv klickade jag vidare in på Bis hemsida. Fast på kroken!

Och nu har jag haft tre av de roligaste dagarna på mycket mycket länge!
Jag och mina andra bloggvänner knådade, kladdade och modellerade. Jag t.o.m. drejade!
Gå in på Christinas sida igen och titta på hur roligt vi hade!

Men ännu finns det inga färdiga alster att visa upp..
Torkning. Skröjbränning. Glasering . Rom byggdes inte på en dag.
Så här ser några av mina grejer ut i vardande stund (om inte Bi har hunnit skröjbränna dem redan).

Att bli undervisad av en så duktig keramiker, med så lång erfarenhet och så mycken inneboende pedagogik det var härligt!
Bi var en sjutusan till lärare, det måste jag säga. Hon hade en massa knep och erfarenheter som hon glatt och villigt delade med sig av. För att inte tala om alla fina saker hon har gjort som inspirerade oss.

Nu är det roligt med lera igen.
Att få bo hos Christina den varmhjärtade generösa , Håkan den store tystlåtne( som har gjort en smått fantastisk modell av deras fina hus, Stribergs station), Gaia den underbara skygga och Poppan den ljuvliga frimodiga (titta här och här och på många andra ställen på Christinas blogg!), i deras härliga hem gjorde de här höstdagarna till en av det här årets höjdpunkter.
WOW!!!

Christina har massor av bilder från vår keramikhelg just nu på sin blogg. Gå gärna in där.
Jag kommer att suga på den här karamellen länge!
Får ni chansen att komma med på an sådan här kurs längre fram, så missa den inte!