Förr och nu- igen

Förr band flickorna sin egen blomsterkrans att fästa i håret till midsommardansen.
Vi band dem av ängens alla blommor. Helt utan några band eller trådar till hjälp.
Nu köper man sin krans.
På ÖB.
Av plastblommor.
För 49 kronor.
Undras om någon kan eller vill binda sin egen krans nu?
Jag ställer gärna upp och visar hur man gör ;)
Det är roligt att binda blomsterkransar!


Men i bilen på väg hem från skogspromenaden hamnade min nästan färdiga krans av ängsull tyvärr på golvet där Alice har sin plats.....så nu får den ligga på mitt vackra sommarfat i stället.


Den är rätt fin här också-och det är ju långt till midsommar. Jag hinner göra en ny....

Alla hjärtans dag -IGEN!!!!

Vilka vänner jag har!
Det allra bästa jag vet är när man får en "överraskningspresent".
I dag har jag fått två! Kan man ha det bättre?!










Den här ljuvliga tröjan har min goda vän Birgit stickat åt mig och "presentade" mig-helt utan att jag har gjort mig förtjänt av den ;) 

Hon kom dessutom med de här härliga sockarna för bara några dagar sedan.Gulle dig Birgit och bamsekram.

När vi så skulle åka hem från morgonens bouleträning fick vi på anmodan göra en sväng om Aspängsvägen uppe på Mösseberg. Därifrån fick vi med oss alldeles nybakade, underbart doftande brödkakor. Vilken lyx.Tack du också Rut. De smakade härligt.  

Just nu..

.. är jag färdig.
Jag har målat om i min lilla ateljé och tavlorna gör sig så bra mot de vita väggarna.

Jag borde verkligen ägna den här all tid. 

För det finns bra med plats att hänga på.

Men vad ägnar jag mig åt?

Jo det här,

och det här:

För att inte tala om det här!

Ingen målarinspiration- men en himla massa annat kul ;)

Värmer både utanpå och inuti!

Min jättegulliga kompis Astrid har gjort alla de här underbara handledsvärmarna att värma mina gamla värkande leder med.
Helt ljuvliga! Tack Astrid.

När jag får på mig någon av de här nya spetsmönstrade (de andra fick jag i vintras) känner jag mig som hämtad ur en engelsk 1800-talsroman, eller som om jag vore med i en TV-pjäs och hade rollen som en högreståndsdam ;)

Om någon har gamla slitna leder: Skaffa er en Astrid! Hon gör dagarna uthärdliga!



Om ni inte har en Astrid: klipp sönder ett par vantar och sätt på er. Det är gott med värmen.  Men lika snygga kan ni förstås inte känna er....

Trädgårdskonst (+tillägg)

Det är lite olika hur vi smyckar våra trädgårdar ;))
(Observera att konstverket står på en upphöjd plats!)

Tillägg:
Jag vill poängtera att jag INTE lägger några som helst aspekter på "konstverkets" ev etiska kvaliteter! Jag är bara mycket fascinerad över hur man har burit sig åt för att få upp bilvraket på huset/skjulet/lekstugan eller vad det nu är. Men allra mest VARFÖR???

Vad är det han tänker göra?

Tänker han spetsa på eller möjligen sikta in sig på ?

Vår tidning uttrycker sig lite kryptiskt ibland.

Jag kommer ofelbart att tänka på Hasse Alfredssons:

"Det var en flicka i Gränna, som ...... " ;)))

Komplettering av "Från 1949 till 2009"

Av någon anledning glömde jag ta med de här tre bågarna. Men nu är samlingen komplett ( så när som det par jag körde över med bilen för flera år sedan....)

Från 1949 till 2009

På förekommen anledning har jag letat upp mina gamla sparade glasögonbågar.
Anledningen är att jag blev lite sugen på att köpa nya. Egentligen behöver jag knappast glasögon nu för tiden. Närsynthet: -0,75 och -1.Alltså mer eller mindre en kosmetikafråga.Vad gör man inte?
Bl.a. lanserar Efva Attling en båge. Snygg, tycker jag , för 3850 kr- endast bågen alltså! Skulle kosta ca 8.500 kr färdiga om jag vill ha reflexbeh. + ditten och datten etc !!!! Uteslutet alltså.
Nåväl, vi konstaterade , expediten och jag att det är väldigt mycket retro i glasögonmodet just nu.
Jag kanske rent av skulle kunna sätta nytt glas i någon av mina gamla bågar??

År 1950 fick jag mina första glasögon. Det är de som ligger överst till vänster. Därefter har det blivit ett antal till....
Jag har sparat dem alla! Familjen har haft en del glada stunder då vi / jag provat somliga av dem. Kolla t.ex. nummer 1 i andra raden från vänster. Tredje paret i första raden har också ganska högt underhållningsvärde!

Alla i tredje raden är som ni kanske upptäcker likadana. Det var en, som jag tyckte då väldigt snygg Skagabåge. Till dessa hade jag endast ett par glas. Dessa var slipade en aning för små, vilket gjorde att jag kunde trycka ut dem sätta in dem i vilken som av bågarna. Väldigt praktiskt. Jag kunde byta färg som en kameleont.

Jag har alltid varit glasögonfreak. Men när jag nu tittar på alla bågarna samtidigt inser jag att många av dem faktiskt är väldigt lika varandra. Undras varför jag har köpt nya, när jag köpt nästan likadana varje gång?
Kanske ska jag inte ha några nya nu heller?

På en del av glasögonen lät jag färga in glaset och använde som solglasögon när jag köpt nya.
De första och hittills enda RIKTIGA , vanliga solglasögonen är de som ligger längst ner till höger. Superlyxiga, "Gucci pucci", vilka jag sprang raka vägen och satte hela veckopengen på när jag för några år sedan opererats för gråstarr på båda ögonen och fick linser med styrka insatta.
Nu för tiden är det mest läsglasögon från Ö&B à 25 kr som gäller. Av dem har jag nog ett tiotal liggande på olika ställen i huset- och ändå springer jag runt och letar när jag behöver dem ;)

Klicka gärna på bilden. De två första raderna är som man säger nu för tiden häftiga!

P.S.Under några år använde jag linser-men dem har jag inte sparat.... ;)

Bildgåta

Det är ju populärt med bildgåtor. Vet ni vad det här är? "Bra att ha grejer" i synnerhet dessa dagar. Tyvärr- använder jag dem mest varje dag..... ;)

(Eftersom de är en gåva från Mian är hon givetvis inte berättigad att deltaga i "tävlingen")

Vilse i pannkakan?

Nej inte nu längre! Jag har idag försäkrat mig om att hitta både till och även hem från alla nya svampställen. Lokalsinnet hos mig är faktiskt inte särskilt väl utvecklat och jag tror att jag kommer att känna mig betydligt tryggare framöver med min nya pryl. Jag har en gammal GPS som jag tror är närmare 20 år.Den inte särskilt lättmanövrerad. Och dessutom tung och otymplig. Äter batterier som den värsta Jätten Gluffgluff. Efter en kort stund liggande i svampkorgen säger den godnatt och somnar gott! Inte till särskilt stor hjälp alltså. Den här nya hjälpredan är lätt att handskas med- liten och smidig.Lätt att bära och lätt att avläsa och betydligt säkrare på flera vis- hoppas jag åtminstone.
För sent i kväll att prova "på riktigt". Synd, men i morgon!!!! Då kommer jag att våga spana mycket mer efter Herr och fru Kantarell och inte endast efter lämpliga referenspunkter för att hitta tillbaka till bilen :))