Blä och fy och blä !
När jag satte mig i bilen efter min och Alice' skogspromenad fick jag raskt starta mördandet!
Fem stycken varelser av detta slag kämpade jag hårt med för att bringa om livet!
Hart när omöjligt!
Å, vad jag avskyr älglus, älgloppor,hjortflugor eller vad de nu heter!
Äckliga är dom i alla fall!
Superäckliga
Kryper in i håret.
Suger mitt fina blod och ger mig stora bulor i hela hårbottnen.
I eftermiddags tror jag att varenda älgloppa i hela Ulleneskogen letade efter just mig.
Massor av dem hittade mig också.
Den sista av dom som hittat mig hittade JAG alldeles nyss.
Fem timmar efter promenaden.
Men NU är den död!
(Bilden har jag knyckt rakt av på Wikipedia. Straffbart ?)
12 kommentarer:
Jag trodde att jag mött älglus, men se det kan jag omöjligen ha gjort.
Och jag vill inte göra det heller ,-)
(hahaa ... ordverifiktationen blir: relus ...)
Fästingar och älglus har inget existensberättigande! Tror jag ska starta ett uppror!
Låter som jag ska vara tacksam över att aldrig mött ett slikt odjur.
Margaretha
Är det inte ovanligt mycket älgflugor i år?
Jag försöker borsta och borsta håret efter varje skogsrunda, men de sitter ju som berget, de små äcklen.
Efter flera timmar så kan jag känna att det kryper i håret - det är görsnuskigt!!!
Elisabeth: Var glad för det du! Värre än döden ;)
Renee: Jag hänger med direkt från början. När startar vi? ;)
Margaretha: Jag säger som jag sa till Elisabeth: Var glad för det. Den bekantskapen vore jag lätt utan!
Chris:
Jomenvisst är det så. Det har jag också en bestämd känsla av. Vidriga små varelser. Får du också riktiga bulor av dem när dom har suttit där och gottat sig i håret på dig?
Och lögn i havet att man kan ta livet av dem. Det krävs ju nästan hammare och städ för att förpassa dom dit där dom hör hemma;)
Nä, än så länge har ingen sugit på mig, det räcker att de ÄR DÄR för att jag ska bli skogstokig.
Och gjorda av gummi verkar de också vara - som du skriver, det går knappt att ha ihjäl dem hur gärna man än vill.
Nä usch och fy för älglöss! Äckliga små varelser. Och jag minns när man som ridlärare skulle försöka ha ordning på av älglusen bitna hästar samtidigt som man skulle lugna ängsliga elever. Älglusperioden var ingen höjdare för en ridlärare (heller).
Mossfolk: Nej det kan jag tänka mig. Jag läste någonstans att hästar kan bli helt galna när de blir bitna av de här förb. odjuren.Bara jag tänker på dom nu så kryper det i hela hårbottnen ;)))
Tycker också att de verkar vara fler i år. Nästan så man drar sig för att gå i skogen men trattkantarellerna lockar ju. Jag har en luskam, sparad sen barnen var i dagisåldern, då kommer de inte undan lika lätt. Det är ju så himla otrevligt att känna deras krypande i håret.
Epsilon: Nej den triumfen ska dom inte få! Att jag inte ska få min promenad med Alice eller att alla fina svampar inte ska hamna i min stekpanna! never!
Men jag har så tjockt hår .., en luskam kommer inte igenom. Nej, jag ska aldrig ge mig ut och leta svamp!
Vilka gräsligt lusiga ben den har. Som gjorda att kräla och kravla. Burr!
OV: horabil... horribel...
Skicka en kommentar