Det var bättre förr- eller?

Rörlig modell av ångmaskin. Lätt att begripa, eller hur? 

!

Dags för god fortsättning eller.....

Hörde på radion härom dagen i språkvårdsprogrammet med Lars-Gunnar Andersson,att man kan begå etikettsfel även vid något så prosaiskt som när man önskar någon " God fortsättning".
 Det hade något att göra med om eller var det när? Eller hur det nu var Har redan glömt det.
Denna enkla och i mitt tycke verkligen anspråkslösa, men välmenande fras triggade igång vissa språkpoliser! Och inte måttligt heller. Somliga rent rabiata och mycket fördömande! (Några fick göra sina kommentarer hörda i programmet)
Vojne vojne.
Vad man slutligen kom fram till, vad som gav G eller ig , minns jag dessvärre inte, så det är kanske lite vågat att önska mina bloggvänner en god fortsättning på året-. Jag har ju redan passerat "Bäst före-datum" -med råge....
Det vore ju sorgligt om någon toge illa upp ;) (toge=gammal konjunktivform av verbet taga;)))
Nu tror jag för all del inte att så många av er skulle direkt ta illa upp om jag nu ändå dristade mig till en välgångsönskan, på detta år som redan har hunnit snart en tolftedel på väg.
 För att verkligen hålla mig på den säkra sidan nöjer jag mig med att hoppas att ni har det bra därute i cyberrymden allihopa! Trots slask och tö, eller kyla och snö.
Själv har jag tillbringat den gångna helgen tillsammans med goda bloggvänner vilket gav tillbaka suget efter bloggande, ett behov som jag nästan trodde hade slocknat. 
Men nu känner jag hur det börjar dra kraftigt mot tangentbordet.
Ny dator och nya program gör emellertid att jag har haft ytterst svårt att komma igång efter alla helger ,varför jag nöjer mig i dag med att trots risken för ilskna kommentarer önska er 

Den här griffeltavlan är en av de "skolgrejer" som vi har sparat från då vi flyttade in i vårt hus som ursprungligen byggdes som småskola år 1894.
Vi har sparat ganska många saker men tyvärr också slängt alltför många.
Vi insåg värdet allt för sent .
Lägg märke till den lilla "pennan", som är en riktig griffel, alltså gjord av ngn sort sten vad vet jag faktiskt inte. Ska googla på det och återkommer.


Har googlat nu  och klippt direkt från Wikipedia:
En griffel är ett ålderdomligt skrivredskap gjort av en sorts gråaktig lerskiffer, s.k. griffelskiffer avsedd att användas på en griffeltavla. Griffelskiffern var mjukare än tavelskiffern och skavdes därför av mot tavlan. Tillgången på lämplig griffelskiffer, främst från Storbritannien och Tyskland var begränsad och griffeln som skrivredskap ersattes efterhand med kritor.

Ordet griffel kan även avse en stylus, ett stiftformigt skrivredskap som under antiken användes för att skriva på vaxtavlor, eller i överförd betydelse även på en penna eller annat skrivverktyg i allmänhet

God jul alla bloggvänner!

Högst aktuellt bloggämne just nu, tycks det!

Fast för vår del är det många många många år sedan vi inför julen ägnade oss åt det ädla hantverket, eller vad man nu ska kalla det.....
Men så här såg det ut i Gökhem på den tiden det begav sig!
"Allting har en ända men.... ??
("korvmakarna" ville inte vara med på bild ;)
Den här bloggaren däremot visar på ett, som vanligt, mycket pedagogiskt sätt hur den ädla konsten tillgår. Kolla!

Köp två, betala för tre......

Eller som damen på ÖB härom dagen.

När damen framför mig kom fram till kassan med ett paket värmeljus och 4 (fyra) st julkort, sa utspann sig följande samtal:
- Du får 10 st julkort för 10 (tio) kronor.
- Jag vill bara ha 4!
-Men det är billigare med 10. (!!!!!)
-Men jag vill bara ha 4.!!
-Du kan ju slänga de andra.
-Men jag vill bara ha 4!!!
-Då kostar de 12 kronor.
-Det skiter jag i! sa damen ,
tog sina värmeljus,betalade för dem och sina fyra julkort (12 kronor!) och klev mycket värdigt och mycket bestämt iväg ut ur affären!

BRAVO!!
Hade jag funnit mig så skulle jag ha applåderat! Men jag myste hela vägen hem! Hurra för bestämda gamla damer som vet vad dom vill!

Så gick beslutsamhetens friska hy.....

Jag satte till en god deg, avsedd att bli till tunna goda knäckebröd.
Så kom det en massa annat emellan. Resultatet blev det här .
Men de är jättegoda de också ,

och det kommer en ny dag ( ny deg) i morgon ;)

Passar mig precis!

Jag har ALLTID för bråttom. (Troligen för sent att försöka lära mig något annat,D ). Vad jag än ska ta mig för så har jag för bråttom. De här vackra amaryllisarna passar mig perfekt. Jag blir alldeles superglad varje gång jag sätter foten innanför dörren. Bråttom hade de. Och se,där står de och visar sig i all sin prakt! Mitt i den mörka vinter. Å bara SÅ vackra.Varför vänta till jul med att slå ut? Det är ju nu som är den bästa tiden. Helt utan konkurrens av gran och glitter.
( Två av dem är fortf lite blyga och väntar några dagar till)

Ljus utan os

Den här vackra fotogenlampan fick vi av mina svärföräldrar för många många år sedan.Den är vacker i sig själv och den ger ett underbart milt sken. MEN finns det någon av er bloggare som vet någon "lysolja" som inte luktar? Vi brukar köpa av den här sorten

eftersom den ska vara luktfri. Tyvärr är den inte det helt ,varför jag ibland drar mig för att ha vår lampa tänd. Finns det någon bättre sort?? Någon som vet?

Gnurglor

Varför vet jag inte. Men idag kom jag att tänka på min barndoms "Gnurglor", som jag minns som underbara små figurer. Jag brukade alltid teckna gnurglor, varhelst jag hade en penna och ett stycke papper till hands.
Idag när jag googlade på dem förstår jag varför de låg mig så varmt om hjärtat.
Gnurglorna var små ljuvliga figurer!
Här på en av Passagens debattsidor hittade jag en bra och utförlig beskrivning av de små gnurglorna
När jag läser här kommer jag ihåg mycket om gnurglorna som jag hade glömt.

MEN det är endast debattinläggets upplysningar om HUR gnurglorna var som jag tar till mig. Resten av debattinlägget är helt ointressant för min del.

Men som sagt beskrivningen av gnurglorna fick mig att minnas!

Det var i serien Knallhatten som serietecknaren Al Capp skapade dessa små runda varelser som älskade alla människor så till den grad att de omedelbart föll ned döda, redo att ätas, om en människa bara så mycket som sneglade lite hungrigt på någon av dem. De kunde som föda smaka precis som den ätande önskade, smultronsmak, biffsteksmak, eller lakritssmak.De kunde de förvandla sig till såväl smörpaket som mjölkflaskor precis vad den hungrige ville.
Dessutom förökade de sig så, att om två gnurglor startade i ett hundrameterslopp, så var det 497 st när de kom i mål.
Gnurglorna gick egentligen inte att utrota.

Fast jo, de gick att döda. Det räckte ju med att titta hungrigt på dem så dog de av ren lycka. Men i gengäld föddes en handfull nya Gnurglor så det var alltid fler kvar än dem man åt upp.
!!!
När gnurglorna försvann eller när mitt intresse för dem försvann minns jag inte.
Jag får googla vidare.

Under -15 grader ute

Desto varmare inne.

I går provade jag den fina bakstenen som jag fick i somras av A, en tjej med stor fascination för stenar. Stora såväl som små. Hon har många det vill jag lova.
Jag delar denna vurm med henne men jag har inga så fina stora som hon!

Efter förra julens knäckebröds- /tunnbrödsbak, då jag mer eller mindre förstörde ett par "proffsplåtar" till spisen var jag inte så sugen på nytt bak i år.
Men så läste jag att man kan använda "baksten" i ugnen med ungefär samma resultat som om man bakar på häll.
Googlade och kom fram till att ca 600 kr för en baksten + frakt var ganska många pengar ...

Kanske A??? Jojomensan.
A. letade i sina stengömmor och förärade mig en jättefin kalksten. Slätlipad på ena sidan och alldeles lagom stor.

Jag la den på gallret lägsta falsen i ugnen.
300 grader.
Skjuts in med de tunna kakorna i ugnen

Har man ingen "grissla" ( kostar ca 200 kr!) går det lika bra med en kartongbit!

Två minuter .

Ljuvliga, knapriga. HEMBAKTA!!!!!

Jag känner mig så stolt.

Tack A . Du ska få smaka, jag lovar.