Grävling på tomten!

Jag har länge, närmare bestämt i över nio år, anat att det var en grävling vi skaffade den gången vid midsommartid för nio år sedan.

Och det har jag fått bekräftat många gånger sedan dess.

Senast i dag.

Detta är de sorgliga resterna av en lovande vinranka som skulle ge goda gröna, söta, kärnfria druvor nästa år! Hur det går med det kan man lätt räkna ut.

Jag kanske ändå har lyckats rädda något av plantan om nu inte "grävlingen" bestämmer sig för att knuffa undan de skyddande korgarna som jag har lagt runtom och börjar leta efter benet som hon grävde ner vid rankans fot

Kanske hennes känsliga nos säger henne att det är meningslöst att leta där. Benet befinner sig inte där numera nämligen! Närmare bestämt befinner det sig i soptunnan!!!! (P.g.a. mattes frustrerade ilskereaktion!)

( Klematisen förra året behövde ju beskäras..... men se vinrankan, NEJ! Jäkla Alice !)

Om  plantan vissnar får vi väl hålla till godo med de druvor som  växthuset driver fram i år. Många blir de, tycks det. Hoppas bara att de mognar i tid.
Söta och goda är de här också men ACK så många kärnor ;)

Fågellätesspecialist utsedd!

Min alltför svåra tävling avlyses härmed och segraren är korad.

Karin  (Mossfolk) klart lysande stjärna på den här himlen! Grattis!

Till er som inte kunde klura ut vilka ramsor/läten som hör till vilka fåglar vill jag bara ge det rådet: Kolla in fågeln just när den sitter där och spelar och försök få till en ramsa, "egenpåhittad" eller som här, gammal etablerad. 

Det har hjälpt mig att kunna särskilja de små vokalisterna!

Själv tycker jag t.ex. att den svart-vite flugsnapparen alltid sjunger " chirpi chirpi chip chip" .Inte säkert att någon annan tycker, men den ramsan funkar för mig.

Här kommer facit

Gulsparven säger:”1,2,3,4,5,6,sjuuuu!

Törnsångaren säger:”Säger du det, säger du?”

Taltrasten säger:”Går tungt går tungt. Kör med två. Kör med två ( Jag har inte mer än en, säger bonden)Klyyyv’en klyyyv’en!”

Ringduvan säger:”Men du, jag har ju en ring. Men du, jag har ju en ring!”

Vipan säger:(I Skåne: ) ”Ki-vik, Ki-vik”

Rosenfinken säger”Pleased to meet you”

Skogsduvan säger:”En ooooost har jag tatt, en ooost har jag tatt.”

Bofinken säger:”Kvitt kvitt kvitt för Sven i Uttervik”

Trädgårdssångaren säger:”Här sitter jag och jag spelar för 17  precis som jag vill!”

Stenskvättan säger:”Köp hö köp hö. Låt inte kon ligga och dö!”

Lövsångaren säger:”Snälla lilla rara mamma kan jag inte få gå på bio i kväll?”

Rödvingetrasten säger:”Tri-tri-tri”

Strandskatan säger:”Kubik-kubik-kubik”

Gransångaren säger:”Sill, sill, salt sill, sill salt,salt sill....” 

Karin mejla mig din adress så skickar jag dina kort. Vill Herr Katt kanske ha något för hjälpen? ;)

Lösningshjälp till "Tävlingen"

Här kommer hjälp till den (kanske alltför) svåra tävlingen!
Rejäl hjäp här! (fast bara till en av dem - förstås )

De här fåglarna är det. Bara att plocka in på rätt ställe ;)))

ringduva

taltrast

lövsångare

rödvingetrast

gulsparv

strandskata

vipa

törnsångare

stenskvätta

rosenfink

gransångare

trädgårdssångare

bofink

skogsduva

Heja på Karin ( Mossfolk)! Du har kommit långt på väg. Du leder!

TÄVLING!

Känner ni igen den lilla vackra rosenfinkens sång? 
(Bilden har jag tagit från Wikipedia-hoppas att man får det:)

Vid ”Minnenas kväll” förra helgen på vår jubileumsträff i Skara blev det bl. a. tal om hur vår biologilärare försökte ge oss några knep för att vi skulle kunna klara att särskilja de olika fåglarnas läten i ”DET STORA FÅGELLÅTSFÖRHÖRET!”.

En del av dessa ramsor är mycket fyndiga och musikaliskt träffsäkra och sitter fortfarande som berget och många av dem har säkert lämnats vidare till egna barn och elever under årens lopp.

Känner ni igen några? Eller kanske rent av alla?

Är ni pigga på att tävla så kommer här en liten tävling.

Först med att ha alla fjorton rätt nedan får några små fina vykort med fåglar på.( Tävlingen avslutas när någon har lyckats pricka in alla rätt)

Så här låter några av dem i alla fall enligt biologifröken i Skara- och fröken Ulla C i Odensberg, som har bidragit med en del av dem. Var så goda!

Fågel nummer 1.    ”1,2,3,4,5,6,sjuuuu!”

Fågel nummer 2.    ”Säger du det, säger du?”

Fågel nummer 3.    ”Går tungt går tungt. Kör med två. Kör med två. ( Jag har inte mer än en) Klyyyv’en klyyyv’en!”

Fågel nummer 4.    ”Men du, jag har ju en ring. Men du, jag har ju en ring!”

Fågel nummer 5.    (I Skåne: ) ”Ki-vik, Ki-vik”

Fågel nummer 6.    ”Pleased to meet you”

Fågel nummer 7.    ”En ooooost har jag tatt, en ooost har jag tatt.”

Fågel nummer 8.    ”Kvitt kvitt kvitt för Sven i Uttervik”

Fågel nummer 9.    ”Här sitter jag och jag spelar för 17 precis som jag vill!”

Fågel nummer 10.  ”Köp hö köp hö. Låt inte kon ligga och dö!”

Fågel nummer 11.  ”Snälla lilla rara mamma kan jag inte få gå på bio i kväll?”

Fågel nummer 12.  ”Tri-tri-tri”

Fågel nummer 13.  ”Kubik-kubik-kubik”

Fågel nummer 14.  ”Sill, sill, salt sill, sill salt,salt sill....”

Lycka till!

50-årsjubileum!

Tjugofyra timmar (nästan exakt) av nostalgi och kärt återseende!

Tolv tuffa ”tjejer” på 70 vårar (och lite till) träffades i lärdomsstaden Skara i går.

För femtio år sedan stod vi i den här trappan och väntade på att bli utsläppta till friheten och framtiden!

Vi var då nybakade ”småskolefröknar”, som vi kallades på den tiden och hade rosenröda drömmar om livet, som låg utbrett framför oss.

Efter härlig lunch, promenader runt i minnenas kvarter, restaurangbesök och några vinglas blev vi på kvällen sittandes i skön stämning till sena timmen och letade upp mängder av minnen från våra gemensamma år 1960 och 1961 då vi danades till ansvarstagande fröknar.

Många härliga skratt och många ” Kommer ni ihåg…?”

Med tanke på alla fotoblixtar kommer vi att ha massor att stödja minnet på tills nästa gång vi ses.

Alla nya mailadresser garanterar säkert att vi får våra digitala fotoalbum välfyllda med denna dagens datum på bilderna.

En härlig dag!

Kul att träffa er allihopa!

Tack Christina och Ulla för att ni initierade och såg till att det blev av.

Tack Inger och Ulla för den goda lunchen.

Tack Karin för de fina presenterna och stort tack Gudrun för den underbart fina hemslöjdade gåvan!

Tack allihopa för ett fint dygn i nostalgins och gemenskapens tecken!

 Här nedan kommer receptet på ”jubileumspajen”.

Jag lovar repris på den nästa gång vi sesJ

1. Blanda och tryck ut i en pajform:

• 150 g smält smör
• 3 dl vetemjöl ( eller 2dl vetemjöl+1 dl mannagryn)
• ( lite hackad mandel, efter behag)
• 1 dl socker (knappt)
• 2 tsk bakpulver
• lite vaniljsocker (även det efter behag)

2. Blanda och bred ut över pajdegen:

1 burk crème fraîche

1 burk krossad ananas

½ dl socker

lite vaniljsocker (som förut: efter behag J )

3.”Skjuts in med den i ugnen!”

4. Grädda i 200˚ ca 30 minuter.

5. Ät, njut och minns vår fina jubileumsdag den 14 maj 2011!

Det bidde en sjö

Minnesgoda bloggvänner kommer kanske ihåg min glädje i våras över grävmaskiners framfart i grannskapet. ( Att hjälpa naturen )

Så här såg det i i dag när jag åkte förbi.  Och där sam redan ett andpar.Toppen!
Berg sjunken djup stå'n opp.....

Knepiga fåglar på Falbygden

(Obs !!! Klicka på bilden först. Läs highlightningen! Det är egentligen den som är själva inlägget ;)

Den här bilden trillade ur när jag städade skrivbordskorgen idag. 

Jag hade klippt ur den ur vår eminenta lokaltidning för ett tag sedan.

Givetvis var det mina närstående ornitologer som var uppmärksamma! Spännande fågel. Minst sagt.

Rejäla påskkycklingar!

Men smått absurd miljö-, eller hur?
Kycklingar? Jovisst! Det är strutskycklingar. Alice brukar heja på dem när vi går förbi. 

Men tuppen här:

han väser hotfullt och är inte särskilt trevlig av sig. Men snygg!
Glad Påsk på er allihopa! 

Jag har ofta hävdat..

..att jag gillar hösten bäst. Men det vete katten om jag håller fast vid det längre.

Ljuvligt att ta långpromenader med Alice dessa dagar!

Storköp

"Stormarten" , heter det på renaste västgötska. De två dagarna på året då vårt torg har fler är ca 100 kunder på en dag.......

Stormarknad, en på våren och en på hösten är en efterlängtad dag här i familjen ;)))

Men INTE för sockervadden, de skräniga ungarna, krimskramset eller alla hojtande försäljare. 

Utan för det här:

Han står där alltid. Smålänningen. På samma ställe varje gång. Med samma finfina produkter. Och vi köper vårt förråd av plastpåsar och plastfolie. Det räcker ett halvår i taget.

Skönt nu har vi så det räcker till i nästa "stormarten"!