"Barnbibliotekarie"

Häromdagen, när jag tittade i "minnesbokhyllan", bläddrade jag lite i en av mina gamla sagoböcker. Jag har många av dem kvar fortfarande! 

Jag minns hur jag under många år på frågan " Vad ska du bli när du blir stor?" alltid gav samma svar: ”bibliotekarie”.

Ordningen var perfekt i mitt eget "bibliotek",som jag upprättade efter den julen då jag just hade lärt mig läsa, och fick ENBART böcker i julklapp!
Jag minns att jag kände mig en aning snopen, men väldigt glad ändå. Inte ett enda mjukt paket ;)

Jag tror att jag fick julklappar för ganska stora pengar den julen. 2 kr och 25 öre var troligen ganska mycket.

Jag skrev mitt namn i böckerna och numrerade dem noga innan jag högst nådeligt lånade ut någon av alla mina skatter. Alla lån bokfördes noga i en utlåningsjournal.

Så här så det ut när mina egna barn "läste" i dem åtskilliga år senare ;)

(Jag blev INTE bibliotekarie! ….och inte heller heminredningsexpert, som var standardsvaret ett antal år senare. Men jag tror mest att jag bytte ut bibliotekarie mot  H E M I N R E D I N G E X P E R T ;)) för att det lät så tjusigt.

Och efter jul så kommer påska!

Så har jag gjort det ändå !

Efter allra värsta beslutsångesten har jag till slut anmält mig att medverka i Falbygdens Konstrunda i Påsk- trots att jag (nästan) hade tänkt utebli i år.

Min goda vän A och jag hade kommit fram till att ta time out den här gången. Men så lockade det och drog och, jo kanske jag ändå…..

I år blir det alltså ”öppen ateljé” ist för gamla vanliga Friggeråker.

Just den här formen av medverkan i Konstrundan blir första gången för mig, och jag vet egentligen inte riktigt vad jag tycker om det.

Men OK, nu har jag alltså tagit fan i båten och då får jag ro’n iland!
Kanske hittar några besökare ut hit till obygden.

Det blir också betydligt mindre jobb på det här sättet, framför allt för min kära gubbe, som jämt sliter häcken av sig med all hjälp inför den vanliga påskutställningen, och en rejäl uppröjning och städning mår den lilla ateljén bara bra av!

Min lilla ”ateljé” gör väl knappast heller skäl för namnet, men det vet jag å andra sidan många andra konstnärers dito, som inte heller gör…..

Jag brukar kalla den min ”lekstuga”, men det kanske inte låter helt seriöst, så det får jag nog låta bli att skriva i annonseringen ;)

Det är mycket knalt med parkeringsmöjligheter vid vårt hus, men missionsförsamlingen här i socknen, har sin kyrklokal precis intill vårt hus, och man har mycket välvilligt lovat att eventuella besökare till mig gärna får ställa sina bilar på deras plan. Jättejust av dem!
Håll tummarna för mig att jag får åtminstone NÅGRA besökare. Snälla!

Tror på ett liv efter jul

Julgrisen klarade sig helskinnad undan och lever än och grymtar uppmuntrande under Alice kärleksfulla behandling!
God fortsättning på er!

GOD JUL alla bloggvänner!

En riktigt god jul önskar jag alla mina goda bloggvänner!

( Jag kommer nog igen på det nya året :)

Global uppvärmning?

Just nu vid garageknuten!

Jag börjar snart tro på korparna som kraxar om  global uppvärmning.
Men hur var det? Hade vi inte alldeles nyss sex månader med snö på marken.....

Värmer både utanpå och inuti!

Min jättegulliga kompis Astrid har gjort alla de här underbara handledsvärmarna att värma mina gamla värkande leder med.
Helt ljuvliga! Tack Astrid.

När jag får på mig någon av de här nya spetsmönstrade (de andra fick jag i vintras) känner jag mig som hämtad ur en engelsk 1800-talsroman, eller som om jag vore med i en TV-pjäs och hade rollen som en högreståndsdam ;)

Om någon har gamla slitna leder: Skaffa er en Astrid! Hon gör dagarna uthärdliga!



Om ni inte har en Astrid: klipp sönder ett par vantar och sätt på er. Det är gott med värmen.  Men lika snygga kan ni förstås inte känna er....

Läs den!

Häromdagen fick jag ju en överraskningspresent av den här goda bloggvännen

Läshungrig som jag är slukade jag böckerna ganska omgående. Så snart tiden tillät i alla fall.

Två av böckerna var klart läsvärda: Liza Marklunds deckare och Bob Hanssons bok om alla tillfälligheter som styr livet.

Men den tredje boken, Karin Alfredssons bok: Den sjätte gudinnan, DEN kommer inte att trilla ur huvudet på länge!

Jag tycker så mycket om den att jag direkt efter att ha läst ut den gick in på nätet och beställde de andra tre tidigare i denna serie om läkaren Ellen Elg.

Alla de tidigare böckerna i denna serie handlar liksom denna om kvinnoförtryck, de tidigare  i Zambia, Vietnam och i Polen.

På baksidestexten beskrivs boken som en sorts deckare och även om jag inte direkt vill placera den i denna kategori, är den mycket spännande och den nästan outhärdliga verkligheten, som man konfronteras med, är minst lika spännande som något påhittat drama.

I efterordet skriver Karin Alfredsson: Allt viktigt i denna berättelse är sant. Alla likheter med verkligheten är fullkomligt avsiktliga.

Kali, den 17-åriga, våldtagna lilla mamman/tiggarflickan, Amrita den  svårt brännskadade unga, tuffa intelligenta kvinnan, Usha och de andra personerna i boken kommer att finnas länge kvar i mitt huvud och jag blir så arg på de indiska traditionerna som tillåter så mycken grymhet mot kvinnor.

Men jag får i boken också mer än en tankeställare om hur förträffligt vårt eget land egentligen är? Vilka fördomar vi/jag själv har.

Jag hoppas att de andra böckerna av Karin Alfredsson kommer att ge mig lika mycket som jag tycker att denna gjorde.

Jag väntar med spänning. Bokuspaketen brukar bara ta ett par tre dagar.

De här böckerna har jag beställt och jag återkommer med mina tankar om dem när jag har läst ut dem.

Klockan 21:37
Pojken i hiss 54
Kvinnorna på 10:e våningen
80 grader från Varmvattnet

Plingeling!

Visst har jag det förspänt!

Är det inte Mian och Jan som kommer med små överraskningspresenter titt som tätt, så är det mina goda bloggvänner som förgyller vardagen.

Härom dagen fick jag ju en hel drös härliga böcker, och idag damp den här ljuvliga  "Älskvärda vännen" ( Den heter så, rosen " Aimable Amie") från en annan älskvärd vän!  Tack så jättemycket C!!!!!

Jag blev verkligen glad.

Vad det är förutom den vackra rosen?

En cykelringklocka direktimporterad från Kina. En bamsekram också till Shu som var så gullig och släpade hit den ända från det stora landet i Öster.

När vi var på vår resa dit för tre år sedan sprang jag nästan benen av mig för att få tag i en sån här men missade det ändå. NU sitter den på min cykel och jag bara hoppas att det kommer någon som jag får plinga på när jag är ute och cyklar ;)

Ute i god tid

Lite extra reklam skadar aldrig.. ;


Just nu har jag ingen pågående utställning vilket man kanske förleds att tro av rubriken vid bilden av min lilla akvarell, men jag kommer att vara med på Konstrundan på Falbygden i påsk 


Läs gärna mer om arrangemanget på den här sidan.

Ännu är det lite magert med info om "den stora massan" d.v.s. alla vi amatörkonstnärer,  men jag antar att det kommer mer ju närmare påsken vi kommer.


Senare publiceras också en karta över var man kan hitta oss. Min goda vän Astrid och jag kommer som vanligt att husera i Friggeråkers bygdegård och dit välkomnar vi alla!

Puh!

Så är den äntligen över, Mekelsmässhelgen.
Här på Falbygden är den jättestor med massor av aktiviteter och s.k."Konstnatt".
Den senare deltog jag i som utställande konstnär med allt vad det innebär av förarbete och slit. Tack och lov har jag min underbare gubbe som hjälper mig med allt praktiskt arbete .
Puh,skönt att det är över, säger jag eftersom jag lagom till denna helgen tappade rösten TOTALT! Inte ett enda ljud fick jag fram dagen innan, och några små pip under hela detta dygn då jag ju egentligen borde ha pratat för mig och mina alster. Icke så.

Men folk kom och tittade och en del tavlor blev jag av med. Bl.a. några av de här äpplena, små oljemålningar ca 15*15 cm, med plåtramar runt. Ramarna hade jag låtit göra hos en av stadens plåtslagare,som inte kunde låta bli att fråga vad jag skulle ha 20 st såna konstiga plåtremsor till ;)
Jag fick som sagt riktigt mycket cred för dem och några sålde jag. Kanske hade jag önskat bli av med fler men OK nu hänger de hemma i vardagsrummet i stället och där gör de sig riktigt bra.

Den här lilla oljan, som jag kallar "Gränd" var det däremot ingen som ville köpa fast jag nog själv gillar den betydligt bättre än de färgglada äpplena. Men så är det ju.
"Smaken är fårskallig".







...och mina akvarelläpplen tycker jag nog bättre om.